Efterklangstid

Ett rums akustik beskrivs ofta genom efterklangstid som definieras som den tid i sekunder det tar för ljudet att falla 60 dB.



Kort efterklangstid ger bästa förhållande för distinkt ljudbild, god taluppfattbarhet och minskar bakgrundsbuller.

Lång efterklangstid, som är vanligt i rum med hårda ytor, ger dålig taluppfattbarhet och rumsakustik vilket bidrar till en dålig innemiljö.

Vanligt förekommande efterklangstider är från 0,3 sekunder i en modern biograf med "surround" ljudanläggning till 7 sekunder i stora kyrkor. Likt ljudabsorption är efterklangstiden beroende av frekvens varför man alltid bör ange krav på efterklangstid i aktuella frekvenser.

För detaljerad information om rekommenderad efterklangstid i olika utrymmen gå till
Krav och rekommendationer.

Beräkning av efterklangstid
Normalt dämpade rum beräknas efter Sabines formel:

T=0.16 x V / A

där:

T= Efterklangstiden (s) )
0.16= Empirical constant (s/m)
A= rummets ekvivalenta absorptionsareal (m2) (Sabines)
V= rummets volym (m3)

Ekvivalent absorptionsareal (A)
Den ekvivalenta absorptionsarealen är ett uttryck för den totala absorptionsmängden i ett utrymme och räknas fram genom att multiplicera samtliga absorberande materials ytor med sina absorptionsfaktorer och addera samtliga resultat med varandra.
A=a1S1 + a2S2 + ..............anSn

Där a1, a2 ............. an=Ljudabsorptionskoefficienter på olika ytskikt i rummet.
S1, S2 .............. Sn=De respektive ytskiktens areor (m2). Den totala ytans area S=S1+S2 + ............. Sn

Sabines formel skall endast användas i rum med en medelabsorptionskoefficient på max. 0.35. Om detta värde ökas skall  Sabine-Eyring formeln enligt nedan användas:

T=0.16 x V / ( S x In ( 1 / 1- am))

där

In x (1 / ( 1 - am ))
bestämmas enligt kurvan i nedanstående figur om medalabsorptilnskoefficienten är känd.